Elvis forever

Skriverier om Elviskonserten 28/4 2012

När jag i lördags gick in i Armétemplet för att lyssna på Elviskonserten var jag lite fundersam. Hur skulle jag uppleva detta efter Påskhelgen på Jönköpings teater? Efter att ha varit med om en rockopera med koreografi, ljus och ljud, samt skådespeleri. Efter att ha sett en helhet med en handling som griper tag i en på ett alldeles speciellt sätt. Nu var det dags att gå och lyssna på en vanlig konsert med nästan 30 låtar.

Jag kom sent till lokalen och kunde direkt konstatera att Armétemplet var välfyllt. Det låg ett sus av förväntan i luften.

Aktörerna på scenen höll på att samla ihop sig. Dagen till ära hade de klätt sig i jeanstyg och läder. Det fanns även andra attribut som skvallrade om att det var en Elviskonsert på gång.

Dirigent Ulrica påkallade uppmärksamhet och startade en Elvisresa i ett rasande tempo. Den ena hitlåten avlöste den andra. Det var tydligt att detta inte var första gången som Åke Perssons sångare gav en Elviskonsert. Solistkören och solister varvades i ett väl sammansatt program där låtar med fart och fläkt blandades med mera stämningsfulla sånger. Ett nytt inslag i förhållande till tidigare konserter, och som var riktigt bra, var att de flesta solisterna var förstärkta med en ”Doa-kör”. Det gav en extra dimension till solistnumren.

Dagens publik, som var både kunnig och engagerad såg ut att trivas väl. Många hade svårt att sitta still, ville gärna hoppa upp och sjunga med och kunde säkert texterna utantill.

Tiden gick fort, bara flög iväg, och helt plötsligt stod publiken upp och krävde ett extranummer, How Great Thou Art.

Så var det då dags att bege sig hem igen. Jag reflekterade över det jag hört. Ytterligare en fantastisk konsert med Åke Perssons Sångare. Välutbildade duktiga solister och körsångare som ännu en gång bjöd på en mycket hög amatörmusikalisk nivå. Man kan konstatera att det är en välorganiserad konsert jag har fått uppleva och som har en hög lägstanivå. Det är tydligt att det som görs, görs med kvalitet. Det mest tydliga intrycket är dock den glädje som alla utstrålar och som smittar av sig även på publiken. Tack för en underbar konsert!

PS. Tack också för att ni hjälpte till att rensa ut Jesus Christ Superstar ur närminnet. Har gått och gnolat på dessa sånger sedan i påskas. Nu är det Elvis på mina läppar.

Tomas Dahlgren