Åke Perssonssångare

Jönköpings Teater

Rockoperan Jesus Christ Superstar ska ju spelas på Jönköpings Teater vid Hovrättstorget. Teatern finns i en gammal fin byggnad med ett drygt sekel lång historia. Blev lite nyfiken och har efter letande i gammal litteratur på biblioteket, bl a ur Georg Benérs Jubileumsskrift inför Jönköpings Teaterhus AB:s 125 års jubileum (1823-1848) fått fram en del fakta. Det var lite svårare att hitta information om tiden efter 1948, men det kanske finns någon i kören som varit med och kan berätta.

Byggnaden som bl a teatern inryms i ritades av stadsarkitekten Aug. Atterström och uppfördes 1903-1905. Den del av byggnaden som teatern finns i blev klar under 1904 och invigningen skedde 2 december 1904 då skådespelet ”Bröllopet på Ulfåsa” framfördes.

På samma tomt som teatern står fanns även Jönköpings teater före år 1904. Den var inrymd i en träbyggnad från år 1825 och hade bl a följande faciliteter:

Belysning: Glaskrona med oljelampor upphissbar genom hål i taket till vinden. när salongen skulle vara mörk. Ramp med oljelampor, sänkbara under golvet. Mellan kulisserna vridbara ställningar med oljelampor och stora reflekterande skärmar, som när det skulle bliva skumt på scenen vreds om så att skärmarna kommo ut åt scenen och dolde lampljuset. Scenmaskineri i källaren. Ingen uppvärmningsanordning! 1850-talet Logeindelning borttagen och salongen målad. 1863 Gasbelysning. 1867 Uppvärmningssystem med plåtrör. 460 åskådarplatser.

Den revs sommaren 1903 för att ge plats åt den nya byggnaden.

I den nya byggnaden från år 1904 har bedrivits varierande verksamhet genom åren. Förutom teaterscen så har lokalen också varit biograf, Teaterbion som drevs åren 1919-1924 och 1932-1971. Biografen fick utnyttja lokalen när den var ledig, teater och konserter hade företräde. Under 1960-1970-talet blev konkurrensen från TV så stor att ett antal biografer, däribland Teaterbion fick läggas ner.

När ni i påsk står på scenen ska ni veta att det varit många kända artister och skådespelare där före er.  Listan kan bli ganska lång men här kommer ett urval av kändisar:

  • Karl Gerhard
  • Anders de Wahl
  • Ernst Rolf
  • Harriet Bosse
  • Gösta Ekman
  • Edvin Adolphson
  • Inga Tidblad
  • Martin Öhman
  • Einar Beyron

Även några av körmedlemmarna har stått på scenen tidigare, bland dessa kan nämnas Sabina Frick och Agneta Dahlgren, den sistnämnda tjänstgjorde i baletten.

Exempel på vad som spelats på teaterscenen:

  • Fröken Julie (Strindberg)
  • Ett dockhem (Ibsen)
  • Tiggarstudenten (C Millöcker)
  • Värmlänningarna (F A Dahlgren)
  • Candida (Bernh. Shaw)
  • Kristina (Strindberg)
  • Operan Tosca (Puccini)
  • Teaterbåten (Kern/Hammerstein)

I teatern som för närvarnade har 353 platser, har det inte alltid varit så bekvämt att vistas. Det fanns uppvärmning, men det eldades endast när det var föreställning så ibland var det ganska kallt, så kallt att publiken fick ha ytterkläderna på. En och annan nyttjade också alkoholhaltiga drycker för att värma sig.

En av vaktmästarna på teatern har berättat om hur det kunde gå till. I anslutning till teatern fanns en teaterrestaurang. Teatern hade förutom parkett ett antal fondloger. På den översta som kallades ”hyllan” där biljettpriset var lågt, var det oftast ett glatt liv. Publiken på denna del hade inte tillträde till restaurangen, men det fanns en liten krog i anslutning till hyllan där man kunde få en sup och en smörgås eller många supar och ingen smörgås.  Den lilla krogen var välbesökt och ibland hände det att det bara var ett par personer kvar i publiken på hyllan efter 2:a pausen.

En annan berättelse från teatern inträffade vid ett framförande av Leendets land med hovsångaren Martin Öhman i huvudrollen. Samma kväll i en lokal mitt emot teatern, rätt över torget, hade hovsångaren Jussi Björling konsert. Snacka om konkurrens. Hur skulle detta sluta. Konkurrensen till trots var det fullsatt på teatern och i pausen dök Jussi Björling upp och undrade om han kan få gå in och avnjuta andra akten. Han accepterade en ståplats och fick frågan om han ställt in sin konsert. Nej, svarade Jussi, men jag skyndade på det hela så jag skulle få möjlighet att lyssna på Martin.

Den kvällen blev en helafton med efterfest hos en bankdirektör i staden. Två världstenorer försökte på kvällstimmarna överrösta varandra i skönsång, så bankdirektören fick visst flytta dagen därpå.

Nu är det alltså dags för Åke Perssons Sångare att skriva in sig i teaterns historiebok.

Tomas Dahlgren